Elin

 

Sixten har fått en stalker. En svart stalker med mustage. För några veckor sen försökte Emma och jag få stalker-katten att förstå att han inte ska springa efter Sixten hela tiden. Då insåg vi att han hade ADHD. Men stalker-katten har inte insett att han ska sluta följa efter min gullepluttenutt! För idag när jag frågade Sixten om han ville gå ut (han hade varit inne kanske 10 min) och öppnar ytterdörren så gör stalker-katten ett försök att smita in i vår lägenhet, som för övrigt ligger på tredje våningen. Jag blir arg så jag stänger dörren, hämtar och tömmer mitt Pringlesrör och springer ut i trappen. Idiot-stalker-katten hade inte fattat att för sitt eget bästa skulle han sprungit ut direkt. Jag sular röret på honom och äntligen springer han ut! Som den djurvän jag är (plus att jag är dålig på att sikta) så hamnade röret på sidan om katten. Men alla som har varit i en trappuppgång vet att det ekar rätt bra, så idiot-stalker-katten med mustage blev rädd och sprang sin väg. Spring! Spring, spring, spring och kom ALDRIG tillbaka!

Nu har jag fått tillbaka min överföringssladd! Mamma hade lagt den på ett riktigt bra ställe så att hon skulle komma ihåg den, men sen glömde hon vart. En klassiker... Men nu är den tillbaka i min bruna byrålåda i mitt röd-beige-svarta rum. Och lite blå (eftersom min Cobratelefon är blå). Så här presenterar jag stolt: bilderna på Sixten och hans elementsäng! Enjoy!

Jag har verkligen, verkligen saknat min sladd.

Emma, mitt älskade honungsfröäpple, ritar, målat, fotograferar (ja, hela det där köret) fantastiskt! Se bara bilden här nere... Och lyssna på videon samtidigt! Tack Sofia för att lärde mig!

Melker känner sig bortglömd. Så nu ska jag tala om för hela världen att jag faktiskt var med henne i helgen. Henne och Patrick. Hemma hos Johanna. Och Rille. Innan vi åkte dit hade jag, Elin och Patrick rätt trevligt hemma. Så trevligt att jag ville stanna kvar och spela Monopol. Det ville Patrick också. Jag såg det på honom. Men han vågade inget säga för Elin hade satt kopplet på tredje hålet! Han brukar ha på andra. Helgen nästa vecka ska de ha fest hemma hos sig, eller hemma hos Patrick rättare sagt. Kanske skriver jag nåt om det. Får se... Har inte bestämt mig ännu. Beror liksom på kan man säga. Många omständigheter. Kanske, kanske inte. Ödet får bestämma. Den som lever får se. Fått en jävla massa snö här. Blir galen. Halkar hela tiden. Psyket nästa. Dessutom skulle jag haft mitt utvecklingssamtal med Jeanie idag. Det glömde jag. Kul va? Tycker inte jag. Så nu svullar jag godis i min ensamhet. (Eller, mamma är utanför mitt rum men jag låtsas inte om henne. För då är hon inte där.) Vill ha en egen tv i julklapp. Med en video och dvd. Fast mest dvd. Så jag kan sitta i mörkret i mitt rum och titta på Jude Law hela nätterna... I'm wiierd!

Saknar somrarna på Esbjörnabo! Jag menar, det finns inget bättre! Ligga och mysa med bebisen i hagen. Massa grönt gräs överallt. Prästkragar och hästrumpor. Ridturer i skogen och promenader på ängarna. Åh, vad jag älskar det! På Esbjörnabo finns det fler än 100 orsaker till att leva!

Idag tog jag och Annie kort till våra nya flashiga ID-kort. Det var med många fjärilar i magen som jag gick mot fotoautomaten. Trodde het seriöst att vi, jag i alla fall, skulle ha sönder den på ett eller annat vis. Annie gjorde sin stirr-pose men blev ändå hur snygg som helst! Vissa har det bra! Dock fattade vi inte att man kunde välja att skriva ut alla kort förrän det var min tur, så Annie fick fyra likadana fotografier på sig. Under tiden som vi väntade på att mina kort skulle bli färdiga så stod vi och beundrade Annies vackra nuna. Men inte bara vi utan den mystiska mössmannen också! Han står och kikar på korten över Annies axel, kanske 10 cm från hennes ansikte men hon märker INGENTING! Inte jag heller till en början... När jag sedan tittar på honom så ger han mig en wierd blick och tummen upp! Det var sjuuuukt roligt! Hahaha, och Annie märker ingenting...

På vägen hem från tunnelbanan gick jag in i djuraffären och köpte en elementsäng till Sixten och han ligger här och sussar så sött i den att det bara måste jag ta kort på! Men nu är det ju så att jag inte hittar min sladd så jag kan inte ladda upp bilderna på datorn! :(

Gjorde testet igen.
Man blir ju hur förvirrad som helst! Vilken kändis är jag egentligen mest lik?? Ojojoj, det var mig en salig blandning! Jag menar, exakt VART är jag lik Angelina Jolie?! Och kolla in den skalliga och oerhört läskiga gubben!!!! HAHAHA!!! That's me!

Saknar den lilla, söta, gulliga, puttinuttiga, mojjsiga, überhärliga Toyotan! Hoppas att jag blir som farmor, hon tycker fortfarande med sina 69 vintrar att det är hur kul som helst att köra bil.

Här går du in när du vill kolla vilken kändis som du ser ut som :)

Igår kom jag hem från Småland. Jag åkte buss hem. Det skulle jag inte ha gjort. Tjejen som jag satt bredvid satt och gäspade hur högt som helst hela vägen! Då och då kom det även något konstigt ljud från henne. Utanför Södertälje bestämde sig busschauffören att det var för mycket köer så han körde in mot Södertälje, Tumba, Weda eller var det nu var. Hur som helst hamnade vi mitt ute i skogen! Inga lampor, inga streck på vägen, ingenting! Efter 20 minuter kom vi ut på motorvägen igen, på ungefär samma ställe vi åkte in till Södertälje från. Och det var fortfarande kö!