Den vedervärdiga tjurfäktningen

Manchester United-spelaren Cristiano Ronaldo medverkar i en reklamfilm för elektronikföretaget Fuji Xerox där han använder en fotboll istället för skynke. I själva verket är reklamfilmen datagjord och Cristiano Ronaldo befinner sig inte alls i någon tjurfäktningsarena. Dock säger han att han beundrar tjurfäktning och han har ett porträtt av sig själv i tjurfäktaruniform. För mig är det otänkbart att stödja tjurfäktning och jag citerar Barry Hugill, talesman för organisationen League Against Cruel Sports, "Det har inget med sport att göra, det är avrättning inför publik."




Känner mig manad att lägga ut ett litet arbete som jag och Elin har skrivit om ämnet.

image425
(Bild från Djurens Rätts hemsida.)



I Spanien, Frankrike, Portugal och Latinamerika fungerar tjurfäktningen som underhållning. Den har sitt ursprung i Antikens Egypten, Grekland och Italien. Under medeltiden spreds den till Spanien där det blev ett riddarspel.


Föreställningen inleds med att tjuren kliver in på arenan och flera män lockar och retar honom med sina gul-rosa mantlar. Därefter kommer s.k. picadorer in på sina hästar och från hästens rygg sticker de ett spjut i tjurens rygg och nacke vilket gör att tjurarna förlorar sin förmåga att lyfta huvudet. De vill även att tjuren ska förlora så mycket blod som möjligt för att försvaga honom. Efter picadorerna är det banderilleros tur och deras uppgift är att skjuta pilar där picadorerna redan stuckit in sina spjut. Detta tröttar ut och försvagar tjuren ännu mer till dess att han inte orkar jaga dem längre. Inte förrän då är det matadorens tur och han försöker döda tjuren med sitt spjut men detta misslyckas vanligtvis. Då kallas en puntillero in för att ge tjuren knivhugg mot ryggraden. Efter tjurens död förs det in en ny tjur och spelet är igång igen.


De kraftiga och snabba stridstjurarna, som oftast är svarta, uppföds på särskilda rancher och framavlas i syfte att bli maximalt aggressiva, bl.a. genom minimal kontakt med människor och när det väl sker är det på hästryggen.


I Spanien är tjurfäktningen en gammal tradition som går tillbaka ända till 1200-talet. Då var det dock riddare som stred mot tjurarna med sin lans från hästryggen. På 1700-talet gjorde man ett allmänt försök för att förbjuda tjurfäktningen men föreställningarna "skyddades" av kyrkan, som använde pengarna från tjurfäktingarna för att finansiera sin välgörenhet och den politiska makten som gjorde det till för att hylla sig själva samtidigt som drömen att bli tjurfäktare kunde vara den enda utvägen från dåtidens slum och fattigdom för de fattiga pojkarna. Då föddes den moderna tjurfäktningen vilket ledde till en rad förändringar, de tydligaste var att tjuren bekämpades av matadorer till fots och det röda skynket, muletan, infördes. Förr var tjurfäktning bara något för de rika men idag ses det som ett folkligt nöje.

Det finns flera resebyråer som arrangerar resor där de hänvisar turisterna till tjurfäktning, bl.a. Vagabond. Turisterna är det som gynnar tjurfäktningsindustrin allra mest i dagsläget. Många rättfärdigar tjurfäktningen just med att det är en gammal tradition. Att vara matador är ett yrke och för att få arbeta som det måste man ha genomgått en utbildning tjurfäktning. Två av de mest framstående ligger i Ronda och Sevilla. En reporter och f.d. pressråd från Madrid anser att det finns bra och dålig tjurfäktning. Han menar på att de som är ordentligt utbildade kan sin sak och därmed minskar tjurens lidande. Samma person hävdade att tjurarna som används lever ett bättre liv än djur inom slaktindustrin.

  
När vi kontaktade Spanska Ambassaden i Stockholm och frågade angående lagar som reglerar tjurfäktningen fick vi som svar att de "hade nöjet" att informera att det finns lagar som skyddar djur i Spanien och att tjurfäktningen dessutom innefattas av en specifik lagstiftning. De tillade även att tjurfäktning betraktas som en kultur och artistisk uttrycksform som är helt laglig och har en uråldrig tradition.


Många av de som är emot tjurfäktning tar upp det faktum att djuren plågas i timtal genom att t.ex. få hornen nedfilade, stämbanden avskurna, ögonen insmorda och bli nerdrogade innan föreställningen börjar, något de som är för glömt att säga. Detta leder till att vi inte kan veta vad som verkligen händer med djuren. På Djurens Rätts hemsida kan man även läsa om hur tjurarna redan en månad innan föreställningen misshandlas med slag i njurar samt att man hänger vikter i deras nackar.


Aftonbladets hemsida gjordes 2004 en undersökning där 43 093 personer röstade och där kan man se att 89 % av människorna som medverkat i undersökningen anser att tjurfäktning är djurplågeri. I en annan undersökning som enligt hemsidan http://hem.passagen.se/falko_hera/ gjordes 1991 tyckte 87,4 % av spanjorerna att djur inte ska behöva lida i samband med underhållning. Där kan man även läsa att köttet från tjurfäktingstjurarna efter föreställningarna säljs lokalt. Köttet är ofta av dålig kvalité och att sälja det är ett brott mot EU:s regler eftersom kött som ska konsumeras av människan måste slaktas i officiella slakthus.

Som vi nämnt tidigare är det turismen som "göder" tjurfäktningen. För att stoppa detta bör man informera människor runt om i världen hur en tjurfäktning verkligen går till och hur illa behandlade de stackars tjurarna blir. Situationen blir inte bättre av att SVT på julafton visar historien om lilla Ferdinand som hellre vill sitta och lukta på blommor än att vara med i tjurfäktningsföreställningarna. Det vill väl alla tjurar? Många människor kan få en annan bild av tjurfäktning pga detta. Att tjuren går in och attackerar det röda skynket och efter en stund är föreställningen över. Ferdinand har faktiskt funnits men hette i själva verket Civilón. Han tillät sin skötare att klappa honom och man tog till och men in barn till honom för att se om han reagerade. Eftersom han inte anföll ansåg man att han bara slogs mot värdiga motståndare. När han blev äldre såldes han vidare till tjurfäktning, blev illa stucken och anföll i försvar men benådades pga att publiken krävde detta. Detta sker i väldigt ovanliga fall


Kanske vet människor hur en tjurfäktning går till men de får aldrig reda på vilka "förberedelser" tjurarna måste genomgå, det är något som vi fått ta reda på själva och för att försöka sätta stopp för dessa vedervärdigheter måste vi sprida informationen.


Hela idén med tjurfäktning är ovärdig! Det är ett grymt påhitt av människan och att man kan tycka att det är roande att se ett djur gå en lång, smärtsam död till mötes är helt och hållet sinnessjukt! Att tjurarna dessutom misshandlas systematiskt gör att man nästan ger upp hoppet om människan som art.


image426
(Bilden kommer härifrån.)

Kommentarer
Postat av: Melker

Vad ska man säga?..

Sjuk värld, och ändå är inte det här någon ny fix idé?
Fattar inte varför man bara inte kan sluta njuta av att andra lider?
Ska vi starta Matadorfäktning och se hur länge han pallar med pilar och knivar i ryggen?

2008-03-25 @ 16:12:48
URL: http://melkrus.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0